Ledarskap: lätt att säga – svårt att göra?

”Om ledare bara gjorde det som står på sidan ett till fyra i en grundläggande ledarskapsbok skulle arbetsplatserna se brutalt annorlunda ut.”

Jag tittade på konsulten som sökte samarbete kring ledarutveckling för chefer. Jag ville spänna bågen, sätta ribban högt och hade en idealistisk målbild kring hur ledare kan ta sig till ytterligare en nivå.

Konsulten hade en helt annan målbild. Kalla den mer realistisk. Mer formad av hur chefer verkligen är eller inte är. Hur deras vardag ser ut och vilka förutsättningar de har för att utföra det som vackert stavas ett gott ledarskap. När jag ilade iväg ville konsulten ta allting från början. Grunderna i chefsyrket som man lätt skyndar förbi för att förföras av de mer tjusiga aspekterna av ledarskapet såsom strategi, vision, karisma och kanske entreprenörskap. Att leda innovation eller bli en ny Spotify-organisation.

Min kollega i branschen gav mig en viktig påminnelse om att ledarskap är någonting väldigt enkelt – i teorin. Men i praktiken kan det enkla vara riktigt svårt. Som att som ledare vara medveten om sina styrkor och brister;  som att tydliggöra riktning och ramar för verksamhet och medarbetare och sedan följa upp. Disciplinerat och strukturerat återkommande för att kolla av att vision och vardag förstås och lirar i takt. Som att skapa förutsättningar för samarbete där alla talar lika mycket och delar sina idéer med varandra. Som att tänka på hur, varför och när man skriver mail. Som att vara medveten om varför man ger feedback och när man coachar. Som att vara noggrann med varje prioritering och ständigt tänka på helheten fast man har huvudansvar för en del i verksamheten. Som att undanröja hinder för andra medan man ser till att chefskollegorna är med och förstår betydelsen av de beslut man ändå själv har modet att fatta. Som att förstå att lyssna alltid har sin tid men att återkomma med besked på det man har hört har sin tid. Som att inte börja möten, projekt eller verksamhet utan att veta syfte, mål och roll. Det är så himla grundligt men ändå så svårt.

Idag pratar vi gärna om distributiva utmaningar och att ha ett ledarskap som förmår att leda förändring.  Själv är jag en ledare som vill uppnå förändring och strävar efter daglig förbättring. Trots detta tror jag att grunden i ledarskap behöver byggas på liknande sätt som förut parallellt som nya skikt av kompetenser läggs på de gamla. Det handlar om att skapa tillit, vara tydlig i sin kommunikation och kunna visa på menig med verksamheten.

Och på allt detta till sist lägga sin egen ödmjukhet och nyfikenhet. Att visa empati för medarbetares situation samtidigt som man är den som kravställler kan vara både obekvämt och ibland förvirrande. Då kan det kännas skönt att fly in i ett ”låt gå”- ledarskap. Något som lätt kan ompaketeras till ett modernt ledarskap där man litar på andra medan man själv sitter på abstrakta styrgruppsmöten och dricker kaffe och skjuter på nödvändiga beslut. Där man överger personer som tolkar sina uppdrag olika och lugnt säger ”detta löser de själva” och använder sig av ”management by walking away”.

Åren har gått sedan jag träffade min kollega ”konsulten” som hade sänkt ribban för missionen att börja med att ge ledare sidan ett till fyra i den grundläggande ledarskapsboken. Nu är jag beredd att själv ansluta mig till detta led där jag personligen söker sträva efter att vara grundlig snarare än fluffig i det jag gör.

För att vara chef är ett praktiskt yrke där jag varje stund ska välja den handling som blir bäst för verksamheten och medarbetarna. Och den handlingen kan var precis så liten – eller stor – som att skicka ett mail eller följa upp ett arbete som någon gjort. Lätt i teorin men tillräckligt utmanande och engagerade i praktiken.